Företagsklimatet 2011
Företagsklimatet i Väsby bland de 10 bästa i landet
Det gemensamma målet bland de tio bästa i landet har därmed uppnåtts
Väsby klättrade nio placeringar från plats 19 till 10 i årets ranking av företagsklimatet bland landets 290 kommuner, visade Svenskt Näringslivs undersökning som offentliggjordes 3 maj. Det gemensamma målet som näringslivet och kommunen satt upp har därmed för första gången uppnåtts — -Bland de 10 bästa i landet.
Vad var det då som bidrog till Väsbys framskjutna placering i årets rankinglista?
De två avgörande parametrarna i årets mätning var förbättringar i en enkätfråga beträffande "ett sammanfattande omdöme om det lokala företagsklimatet i kommunen" samt en från i år nyinförd parameter rörande en statistikuppgift om den samlade "nyföretagsamheten" i Väsbys befolkning.
Totalt sett visade undersökningen förbättringar i 15 av de 18 parametrarna som ingår i undersökningen av det lokala företagsklimatet. I förra årets mätning hade Väsby förbättringar i 13 av de 18 parametrarna. Men det gäller också att uppnå förbättringar i rätt parametrar, eftersom de är olika viktade. Den allmänna resultatförbättringen i kombination med att Väsby fick förbättringar i de högst viktade parametrarna var således den främsta anledningen till årets 10:e placering.
Förbättringsområden
Av de få försämringarna i årets mätning, var det endast företagens bedömning av Väsbys IT- och telenät (en tidigare "paradgren" i kommunen) som tappade en del i värde, vilket sedan resulterade i relativ försämring gentemot övriga kommuner (som nu börjat komma ikapp) och därmed en sämre ranking. Ett omfattande arbete med att förbättra den lokala infrastrukturen med fibernät pågår för fullt i kommunen, så på just den här punkten kan vi nog hoppas på en bättre bedömning redan nästa år. Men kommunen och näringslivet i Väsby har under årens lopp lärt sig att det lokala företagsklimatet är "en färskvara", som ständigt behöver ses över och förbättras där så är möjligt.
Mer information om Väsbys förbättringsarbete kan du läsa om i dokumentet i högra spalten.
Hela rankingen finns på Svenskt Näringslivs hemsida: www.svensktnaringsliv.se 
Vad är ett lokalt företagsklimat?
Svenskt Näringslivs egen definition av detta begrepp är "summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som finns i företagarens närmiljö", men den definition som gäller här får ju bli att lokalt företagsklimat är detsamma som de faktorer och de attitydfrågor som den här undersökningen säger sig vilja mäta. En studie av Svenskt Näringsliv från 2008 visade också på att det fanns ett statistiskt säkerställt samband mellan kommunernas rankingplaceringar och tillväxten i jobb, befolkning och skatteintäkter.
Undersökningen består av tre huvudblock: (se fakta om undersökningen i menyn till höger)
Alla dessa tre block har fått lika stort värde i undersökningen, dvs de utgör var och en 1/3 av värdet på den sammanlagda poängsumman i undersökningen.
Block 1. Förändringarna mellan åren inom detta block är vanligtvis marginella för den enskilda kommunen. Detta gäller dock inte för Väsby, eftersom åtminstone tre av blockets delfaktorer (den kommunala skattesatsen, förekomsten av kommunala entreprenader och nyföretagandet per 1000 inv) rört sig tydligt uppåt på rankingskalan för var och en av dessa frågor. Det "normala" är annars att endast nyföretagandet brukar variera mellan åren.
Block 2 och 3. Det är i dessa block, dvs i Företagsenkäten som vi hittar anledningen till Väsbys förändrade position på årets rankinglista. Det är också några frågor i enkäten som i samtliga kommuner visat sig ge upphov till de största placeringsförändringarna på rankinglistan och det är kommunpolitikernas och tjänstemännens attityder till företagandet, kommunens service till företagen och det sammanfattande omdömet. Detta gäller också för Väsby i årets mätning, men till detta tillkommer också en lägre ranking för frågorna om osund konkurrens och tillgången på relevant kompetens.
För hela landet gäller också att konkurrensen om platserna på rankinglistan har blivit hårdare i år. Med samtliga av 2008 års värden oförändrade (vilket förra året räckte till en 16:e plats) hade den samlade poängsumman nämligen bara räckt till en 22:a placering i årets mätning. Till och med de ovan nämnda förbättringarna i det första blocket detta år i kombination med en oförändrad poängsumma från föregående års Företagsenkät hade inte räckt till mer än en 19:e placering på årets rankinglista. Det "kostar således på att ligga på topp" och går man inte framåt så går man obönhörligen bakåt, i alla fall på årets rankinglista.
