Upplands Väsby - en ung kommun
1952 bildades Upplands Väsby kommun genom en sammanslagning av socknarna Ed, Fresta och Hammarby.
I början av 1950-talet ville man göra en storkommun av de tre socknarna. Många var då emot förslaget. Ingen av socknarna ville bli beroende av den andra. Nu kan man se att sammanslagningen var ett klokt beslut. Upplands Väsby kommun är lagom stor för att klara sig själv och många gemensamma problem har man löst genom samarbete. Ed, Fresta och Hammarby finns kvar som församlingar. Det var inte helt klart från början vad kommunen skulle heta. Till slut fastnade man för Upplands Väsby, därför att stationen hette så.
Nytt kommunvapen 1961
Kyrkan i mitten symboliserar de tre gamla kyrkorna. Kugghjulen industrierna. Sitt slutliga utseende fick vapnet 1961 då det godkändes av kungen.
Väsby - En gammal boplats från 500-talet
Istid
I Upplands Väsby finns många synliga spår från istiden för 100 000 år sedan och det 3 km tjocka gigantiska istäcke som pressande ner landet ca 150 meter under nuvarande havsnivå. Isen växte snabbast i norr där det var kallast och det medförde att isglaciären så småningom började glida söderut. Därigenom uppstår de första synliga spåren av istiden i Väsby - isräfflor.
Idag ser vi spår av de isräfflor i urberget som uppstod när fastfrusna stenblock i inlandsisen repade berghällarna. De är ristade från norr mot söder. Tydligast finner man dessa spår på berghällarnas norrsidor där isen pressade på hårdast. Bra exempel på isräfflor finns på de släta berghällarna vid Edssjön strand, strax nordväst om Bisslinge.
Landet reser sig
Först över havsytan var bergen i kommunens västra del samt Sjukyrkoberget vid Sanda. Så småningom höjde sig den mäktiga grusåsen sin rygg över vattnet och på åsen hittar vi spåren av de första Väsbyborna.
Rullstensåsen
Rullstensåsar bildades för ungefär 10 000 år sedan när inlandsisen så sakta smälte och drog sig tillbaka. Sand, grus och stenar spolades fram i enorma tunnlar, isälvar, på botten av isglaciären. De flesta isälvar gick i nord-sydlig riktning. Rakt genom Upplands Väsby gick Stockholmsåsen, en 60 km lång rullstenssås mellan Jordbro till Arlanda. Stockholmsåsen är en s.k utsvallad ås, ursprungligen ca 50 meterhög och 1- 2 kmbred. Med utsvallad menas att havets vågor under årtusendes spolat över åsarna och spridit ut de översta lagren långt ut från åstoppen. Vi får inte glömma att detta var sjöbotten, havsytan låg ca 150 lägre än idag. Nu är större delen av åsen bortschaktad. Det finns bara en liten orörd del kvar i Väsby, norr om Vilundaparken, vid vattentornet i Apoteksskogen.
